lördag 29 december 2007

Det här är min mellanpojke

Visst är han underbar?
Han har en ovanlig kromosomavvikelse som heter Marden Walker-syndrome och han är bl a autist och har ADHD mm, men han är världens underbaraste lilla människa. Nu är detta kort gammalt men håret är sig likt och han med, bara något större format på ängeln.
Jag kallar honom Plorp, han ser ut som en sån, en Plorp.
En änglavampyr som ser ut som en ängel och kan bitas som en vampyr. Med honom lindad kring halsen kan ingen dag bli dålig kan jag lova.

Okej, nu tycker jag att det räcker!

Visst kan man få sätta ned fötterna och stampa lite, säga åt livet att man tycker det är nog och att man hädanefter bör få utrymme för bättre och större stordåd? Visst borde man?

Sonen har haft två ms-skov på mindre än tre månader, själv har man haft streptokocker och halsböld och allt och hans faster, maken likaså. Nu ligger maken i streppar igen, sonen som just börjat med bromsmediciner (betainterferoner) har superont i halsen så det blir halsprov idag på barnkliniken kan jag tänka mig.
Assistenten ska sluta pga att hennes studier kommer att ta mycket tid i vår, och kommunen har ännu inte satt in en annons ang tjänsten. Den skulle vara inne 22/12 och har än i dag inte synts till.
Tjafs och tjarv allmänt, konflikter och släkt som blivit tokiga (mer än vanligt, blir folk konstiga när dom blir äldre?) så nej, just nu vill jag ha ett nytt liv. Det är bara för mycket.

Om jag bara hittade sladden till kameran skulle ni få se min underbart vackra julgran. Klädd i vitt och silver mot oblekta linnegardiner. En lisa för en trött själ. Så tyvärr, långt mellan inläggen och inga bilder. Jag beklagar! :-D