tag:blogger.com,1999:blog-1032656523129671194.post3535742568311211084..comments2023-09-18T11:26:39.334+02:00Comments on Gammelbyn: Detta skrev jag 2004 på en föräldrasajt:Ullethttp://www.blogger.com/profile/18286192466738092265noreply@blogger.comBlogger8125tag:blogger.com,1999:blog-1032656523129671194.post-3669804263143903332008-03-05T09:17:00.000+01:002008-03-05T09:17:00.000+01:00Som alltid vet man inte om man ska få skratta, ell...Som alltid vet man inte om man ska få skratta, eller gråta, eller vad man på annats ätt får uppleva när man läser något av dig, men det man alltid vet är just det att man UPPLEVER något. Tack för att du delar med dig. Jag kunde inte läsa texten ordentligt i din blogg, så det var tur att du länkade vidare.<BR/>/fru_BillDammråttanhttps://www.blogger.com/profile/05791130402729182411noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1032656523129671194.post-58012216923806069652008-03-04T03:05:00.000+01:002008-03-04T03:05:00.000+01:00Vilket inlägg!Verkligen starkt, förklarande och vi...Vilket inlägg!<BR/>Verkligen starkt, förklarande och vilka känslor man kan ju inte sluta gråta.<BR/>Man får sig verkligen en tankeläsare.<BR/><BR/>Nu känns det lite lamt att svara på dina frågor om djur och natur i Vermont.<BR/>Men det är samma som i Sverige man lär sig var man bor och sen finns det ju böcker och man lär sig i skolan.<BR/>Ska kolla om jag kommer ihåg det om det finns nåt annat sätt också. Sen skiljer det sig säkert från stat till stat.<BR/>Djuren är väldigt lika de vi har i Sverige just här i Vermont.<BR/>Fast sen finns det ju en hel del som vi inte hat i Sverige. Tex. Groundhog, skunk och fishercat.<BR/>Ha en bra tisdag!<BR/>Kram Bodil.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1032656523129671194.post-57819138411952691052008-03-03T16:24:00.000+01:002008-03-03T16:24:00.000+01:00Tack för din kommentar inne hos mig!Vad fint du sk...Tack för din kommentar inne hos mig!<BR/><BR/>Vad fint du skrivit! Jag sitter här med gåshud efter att ha läst din text, så fin och bra! <BR/>Min M har inte visat alls så många och svåra symptom på sitt syndrom, så jag ska inte påstå att jag vet allt vad du skriver om. Men vad det gäller känslorna, åh vad jag känner igen mig! <BR/>Jag har massor att skriva, men det är svårt att reda i tankar och ord nu.... <BR/><BR/>Ha en fin dag, och tack för ditt fantastiska inlägg!Anna - På landet Mot skogenhttps://www.blogger.com/profile/08002185896809747393noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1032656523129671194.post-70104057206436498282008-03-03T10:54:00.000+01:002008-03-03T10:54:00.000+01:00Mycket fint skrivet!...och så har jag hittat hit!Mycket fint skrivet!<BR/><BR/>...och så har jag hittat hit!l*evahttps://www.blogger.com/profile/00190934575180127520noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1032656523129671194.post-68406106419622171052008-03-02T18:58:00.000+01:002008-03-02T18:58:00.000+01:00så fint och sorgligt men bra att läsa. Hjälper en ...så fint och sorgligt men bra att läsa. Hjälper en att förstå lite mer ... och uppskatta det man har.<BR/>Kram!<BR/>BoelAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1032656523129671194.post-55588692768964019372008-03-02T17:02:00.000+01:002008-03-02T17:02:00.000+01:00När min väninna fick en son med Downs syndrom uppt...När min väninna fick en son med Downs syndrom upptäckte hon något som nog är ganska ovanligt. Hennes vänner blev såklart oroliga för henne och mannen och önskade demm massor med lycka till, många tänkte nog att det var ganska orättvist att just de skulle få ett "sådant barn". <BR/>Det som hon säger förvnade henne mest var dock hur kinesiska vänner reagerade: det gratulerade familjen till den stora lyckan. Det visade sig att det i kina är lyckobringande att få ett barn med Downs, det är alltså något som man VILL få! =) Det beror alltså bara på hur man vänder på saker och ting, eller på var man för stunden befinner sig - geografiskt!Lottahttps://www.blogger.com/profile/06745577299885475569noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1032656523129671194.post-58623357189464419382008-03-01T19:57:00.000+01:002008-03-01T19:57:00.000+01:00Åh Ullet...Du skriver så fint och så klokt och nu ...Åh Ullet...<BR/><BR/>Du skriver så fint och så klokt och nu sitter jag här och grinar åt att livet är vilt och oförutsägbart och för att man aldrig vet vad som väntar bakom nästa krök.<BR/><BR/>Varför är det så svårt att njuta av det man har. När jag läser ditt inlägg tänker jag att jag för hundrafemtioelfte gången ska försöka bli bättre på det.<BR/>Carpe diem, jomenvisst...<BR/><BR/>/www.enbartkajsa.blogg.seAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1032656523129671194.post-19371941908519001612008-03-01T18:01:00.000+01:002008-03-01T18:01:00.000+01:00Men, hur ska jag kunna skriva en kommentar när tår...Men, hur ska jag kunna skriva en kommentar när tårarna rinner ikapp med snoret?!<BR/><BR/>Ett liv är en gåva, fast ibland är det svårt att se på vilket sätt, och Prins Plorp har haft så'n outsäglig tur att han hamnade hos föräldrar som kan se det!<BR/><BR/>Det är klart man sörjer det som kunde ha blivit annorlunda, men det är ju också så himla viktigt att se allt det fina det också blivit...<BR/><BR/>Jag förstår precis hur du kan jämföra, min syster föddes i vecka 26/27 1971 och är idag fullt frisk, men när mamma jobbade som personlig assistent var hon tvungen att tacka nej till en tjänst hos en tjej som också var född i samma vecka, samma år, men till skillnad från min syster så hade hon råkat ut för alla komplikationer som en tidig förlossning kan innebära. Min mamma sa att hon såg hela tiden M i den här tjejen och orkade helt enkelt inte med att hela tiden tänka på alla "om"...<BR/><BR/>Tack för tankarna, och tårarna... :)<BR/><BR/>(((((((((((kramar)))))))))))))Anonymousnoreply@blogger.com