Äntligen!

Jag har gjort som många andra, fallit för propaganda och smart marknadsföring och köpt boken Hypnotisören av Lars Kepler. Mer hypad bok eller företeelse får man leta efter utan att hitta något i dess närhet.

Lars Kepler är en pseudonym för en människa (eller flera, härom tvistar de lärde) som just nu inte anser sig ha rätt livsomständigheter för att kunna gå ut och berätta sitt rätta namn. Boken skulle visst vara något så otroligt bra att det sällan skådats liknande och skulle ge Stieg Larsson motstånd på försäljningstoppen. (Förstår väl jag att den skulle göra det med tanke på all förhandsreklam boken fått)
Jag släppte taget om min krassa verklighet en stund och knappade in en order från Bokus.com och köpte boken. Vilket skräp!
Vad är det som är så bra med den? Tempus varierar, knappa personporträtt med en pillerknaprande psykolog som kan hypnotisera och frosseri i beskrivningar av psykotiska människor och deras handlingar samt en massa skildringar av färder längs Stockholms innerstad. Då folk fortfarande snackar om denna bok trodde jag att jag i min enfald var väldigt ensam om att anse den vara en dussinprodukt, ett kommatecken i deckarvärlden blev jag idag rätt tillfreds med att läsa vår lokalblaska Norran. (Norra Västerbotten)

Där kan man läsa en recension av Crister Enander med uttryck som:

"Författaren verkar gravt allergisk mot alla former av reflektion eller eftertanke"

" den har inga ambitioner bortom försäljningssiffrorna, här härskar de kalla kulornas hårda verklighet"

" raffinerad och rafflande medelklassporr, ovanligt paketerad och harmlöst tam"

Tack Crister! Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Mot soptunnan med årets största hype än så länge. *gör en Sverker*