Dags igen!

Så blev man av med maken igen! Älgjakten står för dörren och så gör även hagelbössan, ryggsäcken och varma kläder, tidigt i morgon bitti står maken för dörren med för att åka ut i den friska morgonluften och göra skogen osäker.
Jag har väl inga stora förhoppningar att dom ska skjuta något första dagen för jaktlaget är litet och dom har liten tilldelning. Älgarna blir mer rörliga när jakten sätter igång och rör sig över stora områden, de känner av aktiviteten i skogarna omkring dem.
Det är bra med jakten, det är det, men den tar en evig tid. Först i september, har dom då inte skjutit det dom ska, fortsätter den i oktober efter brunsten och då i evinnerlig tid. Varje helg fram tills det är skjutet i alla fall några djur, är maken borta varje helg. Inte helt optimalt kan jag tycka men det ger kött på bordet och bra kött dessutom. Man ska inte klaga sägs det.

Har en tjurig treåring som mest är motvalls, tråkigt att behöva tjata och säga till honom stora delar av tiden men vad gör man? Man försöker uppmärksamma det som är bra mellan varven och säga det åt honom men han vägrar ta emot varken beröm eller pussar och kramar, det är bara tvärsöver, hela tiden! Tur ungen är söt som risgrynsgröt så man kan äta upp honom även när han är smutsig, har satt på sig byxorna bakofram och säger nej, nej, nej hela tiden.

Storsonen har skaffat flickvän och det märks vill jag lova. Var man sådan där när man var femton? *skrattar*