Kärringen har blivit gammal!

Ibland gör jag djupdykningar i åldersträsket och där stannar jag en stund i storögd fascination över sakers beskaffenhet. Idag såg jag en ung flicka med söta knästrumpor med en volang längst upp och en charmig rosett och en kort tunika till och platta grova skor. Jag blev förtjust och insåg med ens att knästrumpor på mig och en kort tunika snabbt skulle föra betraktarens tankar till hastig rymning från anstalt och borttappande av rullator! Inte nån käck preppy nice-thing utan ren och skär löja! Jag menar jag ser ju ut så här, pekar nedåt.



Tyvärr vaknar jag upp och inser att originalet snarare närmar sig den här varianten. Här finns inga piffiga strumpor utan det är tryckgördlar, stödstrumpor och kraftig foundation för att dölja dom värsta skavankerna! Var på blixtbesök hemma hos mor och styvfar, och vad ser jag när jag kommer gående om inte en gammal kärlek från högstadie-gymnasietiden. (Ja, nu får ni slå på knappen som öppnar upp falluckan i golvet och får mig att trilla ned i gropen för skamliga, patetiska och tragiska fall av åldersnojja!!) Där kommer jag i en skräpig jacka, osminkad, byxor som sett bättre dagar (det har alla mina byxor och när dom dagarna var tänker jag inte berätta men dom var länge sedan!!) och en stor tunika över en kropp som lagt på sig en hel del sedan dess och karln var alldeles tokigt snygg!
Grått hår, men allt hår kvar, vältränad som förr och eftersom han alltid varit både snäll och lite blyg förstår jag att han fortfarande är det och så kommer jag, värsta Barbamamman (förra gången jag såg honom var jag höggravid, grattis! ) och ser ut som om jag var på väg till en begravning, förslagsvis min egen.

Okej, jag är inte på väg att lämna min man alls, det kan ni lägga ned, men den här killen var en fantastisk vän också och förälskad i mig under flera års tid medan jag betedde mig som den största skiten i världshistorien (en ny och annan historia kanske? *asg*) och det vore ju kul att inte känna sig både som största skiten utanpå och inuti. Var kär i honom i flera år efter det. :-/

Jamen vad tusan!
Försökte hitta en avloppsbrunn att hoppa ned i men då de inte har avloppsbrunnar breda som två körfält var det bara att försöka att låtsas som om jag inte var där överhuvudtaget. Nåja, sen åkte jag hem och maken tycker jag är vacker även om jag vet hur jäkla snygg jag skulle vara om jag var arton år och läcker igen! Vaddå nojja? Inte jag! *rättar till hängpattarna och drar försiktigt i klädnypan i nacken*

Den 4/8 drar jag vinnaren i tävlingen, tänkte bara påminna er!