fredag 13 augusti 2010

Gördeltrosor och päronarslen!

(Bilden lånad från: http://www.sfq.se massor med snyggt att titta på där minsann! Det är inte gördeltrosan på bilden som är med i brevet!)

När man gått ned en hel del i vikt och innan huden och hänget hänger med så att säga, kan det behövas en del attiraljer för att bibehålla värdigheten när man går utanför sin dörr. Har man tunnare sommarklänning kan man med fördel inköpa en gördeltrosa. Skön även för den som inga magmuskler har, eller har som jag, alla magmusklerna hängandes utanpå magen i en skön degig klump!
Undertecknad, yours truly, har gördeltrosor i sin garderob. Det är ungefär lika skämmigt att erkänna gördeltrosa som att erkänna att man äter snor, smygkikar på grannens tonårsdotter eller inte dricker kaffe som alla andra vuxna människor. (En av dessa skämmigheter ägnar jag mig åt och kan jag då berätta att det finns inga tonårsdöttrar här och jag äter inte snor!)

I morse skulle jag ha en sådan fin liten nätt sommarklänning och eftersom jag skulle till La Stada och inte ville skrämma små barn, få tanter att spontant utbrista i benbrott, tonårskillar i målbrott och farbröder tappa sina kryckor, valde jag att plocka en gördeltrosa ur garderoben. Men det var fasligt att det har blivit sådan konstig passform på trosorna nu för tiden? Ska det vara så svårt att sy en trosa som passar?

Baktill rann rumpan ut som två mjuka päron, det skar in i röven och på framsidan drog det åt som tusan mitt på magen, och delade den som två stjärthalvor. Drog och drog i eländet och kunde för mitt liv inte förstå hur trosorna fungerade den här gången, jag har haft dem förr och då har det inte varit några som helst problem! Stryker mig klänning och går förbi spegeln och ser! Mittsömmen som delar skinkorna åt är framåt, vänder mig baklänges och ser att jag har den plattaste röv någonsin skådats och i den höga sidoskärningen har de mjuka skinkorna runnit ut.

Idag ansöker jag om LSS, lagen om stöd och service till funktionshindrade, jag kan inte ens klä mig själv ordentligt längre. So long cykelstång, nu byter jag trosor och åker till Stada för att fixa middagsmat till en ordentligt paella. Svärfars har bröllopsdag och hela klanen samlas för att fira det!

5 kommentarer:

Miriam sa...

Tjohej vad roligt, tack! :)

-ME- sa...

Inte behöver du BYTA? Det verkar som om det räcker med att du vänder dem. *s*

Ann sa...

Tack för underbart fniss!

Tessera sa...

Du skriver så underbart...det är en fröjd att läsa!

Jag måste bara säga att det är FULLT NORMALT att inte dricka kaffe. Jag är 37 och dricker inte kaffe, har aldrig druckit kaffe och tänker definitivt inte lära mig dricka kaffe (fast mockaglasyr kan vara gott på kakor)

Maria sa...

Du skriver så underbart roligt! *torkar tårarna* Jisses.