I Wismar, ni som kan er historia vet hur viktigt Wismar var för Sverige för länge länge sedan.. finns ett landmärke St:a Maria Kirche. Den byggdes under 1300-talet i gotisk stil och förstördes under själva skeppet till kyrkan förstördes under andra världskriget. Då Wismar ingick i forna DDR ansåg de inte sig ha råd att bygga upp kyrkan igen så under 60-talet sprängde man sönder resten av skeppet som fanns kvar. Det enda som man behöll var själva tornet. Dit gick vi och såg en 3D film om gotisk byggteknik och hur kyrkan såg ut ifrån början. Så här snygg var man då!
Hela Wismar är en salig blandning av olika byggnadsstilar. Gotiken blandas med nyklassicism och mer moderna byggnader. Helt fantatiskt att de fått stå kvar även i kommunismens regim men det är väl som vi spånade om, att man helt enkelt inte hade råd att vare sig ta hand om byggnaderna eller riva och bygga nytt, därför fick de vara i befintligt skick.
Det här var tullhuset. Vattnet var Wismars källa till färskvatten. Det fanns så mycket som 180 bryggerier i Wismar under en period och det var ur denna ådra man hämtade vatten till bryggningen. Wismar exporterade öl till stora delar av Europa. Vi köpte med oss en liter av bryggd Mumm härifrån bara för att. Osäkert på om vi kommer dricka upp den dock. :D Nåja, i detta vatten tvättade man kläder, hämtade dricksvatten osv osv. Tre dagar innan bryggning fick man dock inte hiva ned smuts eller tvätta kläder i vattnet, allt för att ölet skulle bli så rent som möjligt. Tullhuset här hade speciella vinavprovare. Hit kom allt vin som skulle till Wismar först, vinet avprovades och först när vinet blivit avsmakat fick det komma till lagringslokalerna.
Lillebror alias Glassmannen fick sitt lystmäte i Wismar. Vi fann en italiensk restaurang som enbart hade glass på menyn. Glass och bakelser. Det var glass i enorma glas (se till höger) och alla sorter. En del av dem såg ut som lasagne fast med jordgubbar, vaniljglass i lager osv osv. Spagettiglass med jordgubbssås? Tiramisuglass med nötter, såser, grädde, ja, det var en fröjd för öga och gom. Plånboken däremot grät stilla men det är inget jag tänkt ta någon notis om eftersom banken ringde mig på hemvägen till Sverige och berättade att mitt kontokort blivit kapat och att det nu var spärrat för inköp. Jahapp? Jag som inte ens använt mitt stackars kort men ändå skulle det bli kapat. Surt i och för sig då jag inte kan handla annat än med makens kort just nu, men det må vara hänt. Än så länge har inget hänt med mitt kort vad vi kan se.
Så tillbaka till verkligt nödvändiga saker, snöglassgubbar! Sånt här triggar småpojkars glassmagar vill jag lova! Nu ska jag hänga upp hängtuttarna i en kasse avsedd för ändamålet och sedan åka på affären för att handla grillmat. Allt och ingenting var märkvärdigt nog för maken idag och därför vägrade jag handla till att börja med. Vill inte köpa något och komma hem när nån rynkar på näsan och säger att deeeet minsann var de inte sugna på. Men handla själv då! När jag sa det fick jag handla vad som helst, bara han slapp. :) Nu blir det fläskfilé till middag tror jag minsann! :) Kram och slick på halsen!
2 kommentarer:
Ooo, sån glass vill JAG ha!! Söt lilleman!
Tittade in och fick en otroligt intressant reseskildring serverat. Spännande att ni varit i Polen och DDR. Du är jättefin i glasögonen och DDR-vägarna med betongblocken, ja vad säger man om dom?
Kram från Annette
Skicka en kommentar