Västerbottens specialitéer?

När vi var ute och reste i Tyskland fanns det kring kustbandet och sjöarna en massa restauranger fyllda med det för området speciella råvaror. Som den fantastiska restaurangen Fiskaren och hans fru. Bara fisk från vattnen ikring och som det brukar när man använder det som finns i närområdet underbara råvaror. (Bilderna är ifrån den restaurangen)



Jag åt gös, en otrolig bit gös med stekt potatis och lite bacon i, citronsås och citron mm.. och framför mig satt två tyska kvinnor som jag naturligtvis kom i samspråk med. (Ja, jag vet, det är typiskt mig!)


(Bild lånad härifrån: Recept på älgköttsrullader a la Klötzke)

De funderade vilka specialitéer man kunde äta uppe hos oss och jag blev verkligen lite beklämd. Vi bor vid en stor sjö där det finns allt från brax (enligt vissa helt oätlig), kräftor, abborre och den redan nämnda gösen. Men serverar vi gös och abborre på vårt värdshus? Nej. Serveras det älgkött? Nej. Serveras det annat vilt? Nej. Serveras det vilt eller fisk är det så märkvärdigt att folk inte har råd att äta det och det är mikroskopiska portioner (typ abborrrygg, fyra kotletter abborrygg är inte mycket mat, rekommenderar att ni äter ett skrovmål på Max före. ) och inget som folk kan relatera till.
Varför har vi inte en paltafton? Där vi har uteservering och äter palt i mängder, hur många pensionärer får inte palt längre som man gjorde förr? Varför har vi inte fler rätter med Wästerbottens ost, vår ledstjärna här i våra trakter? Varför använder vi inte de resurser vi har utan serverar vår fläskfilé, pizza, importerat kött från sydligare breddgrader istället för att nischa vår särart med för området typiska rätter och råvaror? Det finns ju så många saker vi skulle kunna erbjuda andra som kommer hit, saker som verkligen är underbara och Västerbotten är vackert, varför gör vi inte matkulturen lika vacker?