onsdag 6 januari 2010

Datakrasch..

Har haft en datadöd här hemma. Lilla bärbara Silver dog datadöden och det har varit ett evigt sjåande med att få den stackaren att komma tillbaka till ett någorlunda normalt liv. Djupt traumatiskt och sorgligt har det varit men nu är denna lilla ögonsten tillbaka i arbete.

Igår firade jag en stor dag, igår hade jag för första gången kommit ned 18 kg sedan i mitten av oktober. Härligt! Målet är att till i maj åtminstone ha gått ned 20 kg vilket jag verkar klara om jag inte går in på en platå och står stilla i några månader. Men det ska vi inte hoppas på, jag hoppas på minus 25 till den 12 maj 2010, det är min högsta önskan just nu. Den som lever får se.
Maskinerna i vår familj har haft en otäck dragning till allvarlig sjukdom eller i värsta fall död. Torktumlaren har haft ett högt, nästan ohörbart men ack så enerverande metalliskt skrikande ljud för sig. Maken tog isär skiten och lagade, och ljudet blev ännu högre och ännu mer enerverande men det dova skrällande ljudet var borta. Lite fett på nåt hjul gjorde att vi fortfarande kan använda vår lilla överlevnadsmaskin med all tvätt vi kör per vecka är en torktumlare ett måste.
Diskmaskinens pump stod bara och pumpade och man fick slå ett lätt slag mot väggen av den för att pumpen skulle sluta gå. Det borde ha varit en liten föraning tycker jag men ingen av oss förstod vidden. Så en kväll satt den Ömma Modern i köket och samtidigt som undulaterna pickade frön hörde hon ett rinnande ljud som knappt gick att urskilja från undulaternas fröklickande, jo mycket riktigt. Under diskmaskinen rann en snabb rännil av smutsigt vatten och då blev det fart på Fadern. Uppsamling av vatten och snabb återupplivning av minnena från tidigare Vattenskador på köket (tre stycken under 7 års tid) fick oss att andas snabbt och titta med ångest på det rostfria eländet i köket. Efter en dags idogt skruvande i apparajten fick vi beskedet, värmeväxlaren är död och är skjuten med flera hål i sig. Frid över dess minne!
Vi har lagat den med nån grå sörja som står emot fukt och väta för att undvika att köpa en ny maskin eller ny värmeväxlare för några tusen. Nåja, dagen efter detta dog datorn. Borde vi förstå något?

5 kommentarer:

Ulrika sa...

Ha den äran på 18-kilosdagen! Snyggt jobbat, Heja dej!!
Skönt att ni slapp vattenskada den här gången iallafall!! Det är ett evigt rackel med teknik och apparater. Att det ska vara så märkvärdigt att bara fungera..?

hemm hos Bus sa...

Imponerande, lyfter på hatten och säger: bra jobbat. Minus 18 är ju helt fantastiskt.
Beklagar verkligen datordöden men hoppas att du efter omständigheterna mår bra, fniss.
Ha det gott!

Åsa sa...

Vad du är duktig 18 kilo! Man brukar ju säga att en olycka kommer sällan ensam. Först diskmaskin sedan dator.

-Maria N- sa...

Nu vet jag inte vad jag ska säga, för jag har just suttit på en heldagsföreläsning och fått höra att man inte ska säga att någon är duktig, även om man tycker det. Fast jag vet inte vad jag skulle säga annars, ju. För jag tycker du har gjort ett toppenjobb och är så strong och... ja, duktig :p

Maskinerna? Nä, det är ingen idé man försöker förstå nå´t ;

Renée sa...

Å vad glad man blir... Mitt liv brukar se ungefär likadant ut. Har tagit död på två tv-apparater plus en DVD-spelare, en trådlös telefon och nu rök dammsugaren oxå... Allt på typ ett halvår. Plånboken blir inte direkt fet av sådant liv...