torsdag 30 juli 2009

Min man älskar förändringar!

Gärna sådana som kommer snabbt, oväntat och gärna ur min trut! *nickar mycket bestämt och påtryckande*
Han vet bara inte om det helt enkelt. Själv påstår han att han blir både nervös och uppjagad av hastigt påkomna förändringar som jag kommer på, det brukar vara fråga om intensivt arbete och tankearbete säger han. Pyttsan säger jag, han är bara sugen på lite uppmärksamhet, han älskar det egentligen. *är övertygad*

Vi hittade 4,8 ton marksten gratis på Blocket en dag. Fyra vändor till stan med släp (bilsläp) så var de hemma. (Båda karlarna, make och tonnis, trodde att de hade fått diskbråck av att ha burit 30 kilos stenar men herregud vilka sillmjölkar, lite sten ska väl en karl tåla. *sa hon som stod bredvid och tittade på* Nu har vi varit på gång att göra om i hushållsträdgården ett tag men det funkar liksom inte.. Idag är det en guldgruva för människor som vill botanisera bland ogräs, överblivna krukor, övervuxna smultron och en och annan jordgubbsplanta. Nu ska vi ändra hela utseendet på den delen av trädgården tänkte jag. All marksten ska vara grunden och växthusen stå med baksidan mot grannen och dörrarna mot huset, mellan husen står en stor odlingslåda 7x1,5 m och bakom det lilla växthuset en kompost. Lätt att hålla rent och inget ogräs kan växa upp där. Hem med traktorn lilla gubben så ska vi fixa det här! *ler brett* Men som sagt var, han älskar när jag tar nya initiativ! Bara älskar! *nickar instämmande*

måndag 27 juli 2009

Jag har en önskan...

Berlockarmband från Thomas Sabo. Inte fullt gratis och kanske inte så himla praktiskt om man jobbar hemma med disk och dyl, men guuuuudars så läckert! Alla tillbehör och berlocker är underbara och det finns en budgetserie på Guldfynd men jag vill ha de här.. Se och njut!



Vem vill inte ha en lila väska? Jag fick med mig en ljust lila metallic väska hem från Polen, så läckert knäpp att den måste jag bara ha liksom. :) Lila och rosa är min färg, lägg till lite vinrött så är du hemma i min värld. :) Fast inredningsvis vill jag ha ljust, ljust och sa jag ljust?
Liten Kajsa Anka?
En julpumla att hänga runt handleden?
Skära trosor, ett måste! Sen finns det bikinis, burar med fåglar, laptops (oops!) mm. Bara gå in och kika på: Thomas Sabo-shop

lördag 25 juli 2009

Så härlig video!



Tårarna sprutar av glädje över att de vågade och sorg över att man redan är gift och inte kan göra nåt sånt här kul utan var mer fången i konvenansen. :/ Så läckert!

fredag 24 juli 2009

Sonen och hans arbeten...

Jag är så himla imponerad av sonen och hans företagsamhet. I morse fick jag reda på att han tagit en del bilder och lagt ut till försäljning och har flera intressenter på bilderna. *gapar* Ja, han slutar aldrig förvåna mig den ungen. Här en bild som jag fick lägga ut på min blogg men som inte han har utlagd till försäljning.


Andra bilder hittar ni här: Storebrors bilder
Han blir det nåt av och ni vet var ni hörde det först va? Strax får vi besök från ett föräldraforum jag är inne på i princip dagligen. Det är roligt att man knutit så bra kontakter genom åren. Härligt!

torsdag 23 juli 2009

Västerbottens specialitéer?

När vi var ute och reste i Tyskland fanns det kring kustbandet och sjöarna en massa restauranger fyllda med det för området speciella råvaror. Som den fantastiska restaurangen Fiskaren och hans fru. Bara fisk från vattnen ikring och som det brukar när man använder det som finns i närområdet underbara råvaror. (Bilderna är ifrån den restaurangen)



Jag åt gös, en otrolig bit gös med stekt potatis och lite bacon i, citronsås och citron mm.. och framför mig satt två tyska kvinnor som jag naturligtvis kom i samspråk med. (Ja, jag vet, det är typiskt mig!)


(Bild lånad härifrån: Recept på älgköttsrullader a la Klötzke)

De funderade vilka specialitéer man kunde äta uppe hos oss och jag blev verkligen lite beklämd. Vi bor vid en stor sjö där det finns allt från brax (enligt vissa helt oätlig), kräftor, abborre och den redan nämnda gösen. Men serverar vi gös och abborre på vårt värdshus? Nej. Serveras det älgkött? Nej. Serveras det annat vilt? Nej. Serveras det vilt eller fisk är det så märkvärdigt att folk inte har råd att äta det och det är mikroskopiska portioner (typ abborrrygg, fyra kotletter abborrygg är inte mycket mat, rekommenderar att ni äter ett skrovmål på Max före. ) och inget som folk kan relatera till.
Varför har vi inte en paltafton? Där vi har uteservering och äter palt i mängder, hur många pensionärer får inte palt längre som man gjorde förr? Varför har vi inte fler rätter med Wästerbottens ost, vår ledstjärna här i våra trakter? Varför använder vi inte de resurser vi har utan serverar vår fläskfilé, pizza, importerat kött från sydligare breddgrader istället för att nischa vår särart med för området typiska rätter och råvaror? Det finns ju så många saker vi skulle kunna erbjuda andra som kommer hit, saker som verkligen är underbara och Västerbotten är vackert, varför gör vi inte matkulturen lika vacker?

tisdag 21 juli 2009

Vårt hus är gammalt..

Vårt hus är ett av de äldsta i vår "by". När vi gjorde om i köket fann vi inristningar i timmerstommen från 1694. Det är gammalt det.
Huset flyttades i samband med att samhället växte och huset Q-märktes (får ändras men inte rivas enligt några papper vi har men jag har bara hört talas om K-märkning jag men det är ju jag det) så marken till huset expropierades. Nu står ett apotek på tomten där huset stått. Huset fick flyttas och det är ingen liten sak att flytta en Västerbottensgård med två våningar och med en yta av 230 kvm. Huset stod på torpargrund tidigare och nu skulle det sättas ned på betongplatta vilket gjorde att huset skevade åt alla håll, gärna samtidigt. Vad göra?
Tänk att detta var det glada 80-talet när allt skulle vara furu och ingenting fick vara gammalt, så man brädslog utsida och insida av huset, tapetserade och satte bred furupanel på alla ytterväggar, det är så man kan kräkas av dålig smak ärligt talat. Inuti våra väggar finns alltså det gamla timmerhuset kvar men resten av det gamla huset är borta, helt borta.

Inte heller sparade man på den gamla inredningen utan allt är i princip borta. Vi har en spinnrock, en gammal mjölsikt och ett mycket gammalt slagbord utan vare sig bordsskiva eller gångjärn kvar.
Igår hade vi grannarna på middag och en grannkvinna berättade att när huset flyttades ramlade en gammal bibel ut från trossbotten på huset och hon frågade min svärfar om de inte skulle behålla bibeln, men han sa att hon hade hittat den och då var det hennes. Nu ville hon ge tillbaka bibeln för den skulle vara här sa hon.
Bibeln kom tillbaka till huset igår och det känns så bra för mig!
Den är gjord 1792 och det står massor med olika namn i den och olika årtal, det är roligt. Jag ska roa mig med att försöka tyda dem och söka i register efter personerna för att få lite återkoppling. Det finns inte ens bilder på huset som det såg ut förut, det är så tragiskt att man struntat så i ett hus historia. Sorgligt. Nu ska jag försöka få in den krämfärgade vedspisen som står ute i garaget och bara är där till ingen som helst nytta.

lördag 18 juli 2009

Mer Wismar, sen är det nog va?

En port stod öppen på gatan och jag kikade in, det här är vad jag såg. Varför ser inte innergårdar i Västerbotten ut så här? Man får ju eksem av allt snyggt man såg och som förmodligen var zon 1 eller varför inte ekvatorialzonala *muttrar* och sedan kommer man hem till ölandstokar, björkspirea och annat trist som stadsträdgårdsmästarna envisas med att stoppa in i offentliga miljöer här uppe. Ja, jag är less på trista buskar och träd, det finns roliga saker som är härdiga här men ingen använder dom? Var är riddarsporrarna? Stormhattarna? Härdiga rosor annat än vanlig vresros? Nej, vi kör på det inkörda, vanliga vanliga. Man kan kräkas av mindre känns det som.
Så här såg der Alter Schwede ut. En gotisk byggnad som heter den Gamle svensken, där var kungaparet och åt middag senast de var i Wismar. Sen stod ofta fyraåringen (han fyllde fyra medan vi var ute och åkte) och drog i oss, vi var sällan och aldrig där han hade tänkt sig. Dvs där han ville vara, där fanns det glass oftast.. Det var en varm dag men blåste och då jag har problem med nacken och muskelspänningar hade jag både kofta, klänning, kjol och thights samt sjal för att slippa bli halvt ansiktsförlamad vilket jag blir av blåst. (Tack EDS för ytterligare några saker jag har att vara tacksam för.. *gravt ironisk*) Därför är alla andra sommarklädda och jag bara väntar på att få ta på mig skoteroverallen.
Kyrkan av den Helige Ande. Nu rustar de för fullt upp en massa kyrkor och gamla byggnader i Wismar. I varje port fanns en insamlingstunna där man fick lämna frivilliga bidrag. Jag tvingade maken tömma plånboken på euro vid varje kyrka, man vill ju ställa upp på det kulturella minsann! Känner arvet från utbildningstiden trycka på..
Vad vore en resa utan några blomsterbilder? Denna klätterros var så vacker mot det brända teglet. Underbar var ordet!
En vy över gånggatan in till stora torget. Se det mintgröna huset med alla knumlilurer på. Hur häftigt som helst! I övrigt glömde vi att ta med barnvagnen och det ångrar vi bittert.Det där förhastade beslutet att inte ta med cyklarna förbannade vi också rätt många gånger med fler nya svordomar vi inte trodde att vi kunde. Så, nu får det vara slut på semesterbilder. Dagens och veckornas arbete är att måla fönster och kitta om dem. Härligt, med hus har man aldrig tråkigt. ;)

fredag 17 juli 2009

Eftersom ni ingenting säger om hur irriterande less ni

I Wismar, ni som kan er historia vet hur viktigt Wismar var för Sverige för länge länge sedan.. finns ett landmärke St:a Maria Kirche. Den byggdes under 1300-talet i gotisk stil och förstördes under själva skeppet till kyrkan förstördes under andra världskriget. Då Wismar ingick i forna DDR ansåg de inte sig ha råd att bygga upp kyrkan igen så under 60-talet sprängde man sönder resten av skeppet som fanns kvar. Det enda som man behöll var själva tornet. Dit gick vi och såg en 3D film om gotisk byggteknik och hur kyrkan såg ut ifrån början. Så här snygg var man då!
Hela Wismar är en salig blandning av olika byggnadsstilar. Gotiken blandas med nyklassicism och mer moderna byggnader. Helt fantatiskt att de fått stå kvar även i kommunismens regim men det är väl som vi spånade om, att man helt enkelt inte hade råd att vare sig ta hand om byggnaderna eller riva och bygga nytt, därför fick de vara i befintligt skick.
Det här var tullhuset. Vattnet var Wismars källa till färskvatten. Det fanns så mycket som 180 bryggerier i Wismar under en period och det var ur denna ådra man hämtade vatten till bryggningen. Wismar exporterade öl till stora delar av Europa. Vi köpte med oss en liter av bryggd Mumm härifrån bara för att. Osäkert på om vi kommer dricka upp den dock. :D Nåja, i detta vatten tvättade man kläder, hämtade dricksvatten osv osv. Tre dagar innan bryggning fick man dock inte hiva ned smuts eller tvätta kläder i vattnet, allt för att ölet skulle bli så rent som möjligt. Tullhuset här hade speciella vinavprovare. Hit kom allt vin som skulle till Wismar först, vinet avprovades och först när vinet blivit avsmakat fick det komma till lagringslokalerna.
Lillebror alias Glassmannen fick sitt lystmäte i Wismar. Vi fann en italiensk restaurang som enbart hade glass på menyn. Glass och bakelser. Det var glass i enorma glas (se till höger) och alla sorter. En del av dem såg ut som lasagne fast med jordgubbar, vaniljglass i lager osv osv. Spagettiglass med jordgubbssås? Tiramisuglass med nötter, såser, grädde, ja, det var en fröjd för öga och gom. Plånboken däremot grät stilla men det är inget jag tänkt ta någon notis om eftersom banken ringde mig på hemvägen till Sverige och berättade att mitt kontokort blivit kapat och att det nu var spärrat för inköp. Jahapp? Jag som inte ens använt mitt stackars kort men ändå skulle det bli kapat. Surt i och för sig då jag inte kan handla annat än med makens kort just nu, men det må vara hänt. Än så länge har inget hänt med mitt kort vad vi kan se.
Så tillbaka till verkligt nödvändiga saker, snöglassgubbar! Sånt här triggar småpojkars glassmagar vill jag lova! Nu ska jag hänga upp hängtuttarna i en kasse avsedd för ändamålet och sedan åka på affären för att handla grillmat. Allt och ingenting var märkvärdigt nog för maken idag och därför vägrade jag handla till att börja med. Vill inte köpa något och komma hem när nån rynkar på näsan och säger att deeeet minsann var de inte sugna på. Men handla själv då! När jag sa det fick jag handla vad som helst, bara han slapp. :) Nu blir det fläskfilé till middag tror jag minsann! :) Kram och slick på halsen!

Less på bilder från Polen?

Det är sånt här som intresserar min man. Husbilar och tekniska lösningar. Ser ni så praktiskt. Förutom en flera ton stor husbil man kan ha skrot i kan man också ha en praktisk liten motorcykel på ett flak efter? Som om man inte redan innan hade svårt att rymmas med ett halvt hemman och bredd som tre ladgårdsväggar bredvid varandra? Nehej, då ska man minsann hänga på nåt som slänger och har sig men jag tror det är manligt, de är redan vana att dra med sig saker som hänger och slänger på dem av ren och pur natura. *övertygad*


På Dinosaurieland i Rügen kunde man äta friterad dinosaurie. Ingen fara, den var död och den smakade precis som kyckling, jag lovar!
På Dinosaurieland hade de en gångstig med konstgjorda dinosaurier på, en del i naturlig storlek, andra i något mindre skala. Just den här utdödingen hade Colgate tänkt att ha i sin nya reklamkampanj men då han inte kunde svara på frågor om ensamrätt till dom där gaddarna fick Colgate ge upp sina försök.
Som sagt var, vem som är vilken skräcködla kan vi prata om.. Senare. Förslagsvis i enrum där maken inte hör. *skämtar rått om den som inte kan försvara sig här*

torsdag 16 juli 2009

Ullet har äntligen kommit hem!

Vi har äntligen landat hemma efter många hundra mils körning och massor med intryck rikare. Känns som om det kommer att dröja innan jag sätter av ut på vägarna igen men det brukar bara gå några dagar, sedan är man som vanligt igen. När Polen var avverkad satte vi av in mot forna DDR och det var en upplevelse. Vägarna var under all kritik. Enligt GPS:en skulle vi åka in på en ställplats för husbilar. Vi hamnade på en cementväg ut på en åker i flera kilometer, där hamnade vi här, på en marina där det stod flera gamla båtar. Fantastiskt vackert och på morgonen gick jag ut för att sitta ensam en stund i morgonen och det var underbart. En ensam häger satt på en brygga, hundratals änder lät i vattnet och när de flög iväg tog det flera minuter innan alla hade hunnit upp ur vattnet och det var så många, så många.



Vägarna i fd DDR var ihopsamlade av betongbitar, ca 20-30/40 cm breda bitar som satt i långa rader, som vägar men lät som en tvättbräda när man åkte på dem. Helt sanslöst vansinnigt! Ju närmre man kom Västtyskland desto bättre livsvillkor men även infrastrukturellt med.
Solnedgången i Lüdow var helt otrolig! Man fick gå in i ett utav skeppen och prata med en mycket färgstark farbror som hade duschar, toaletter och restaurang mitt ute i ingenstans där i Tyskland. Helt makalöst! Han kunde danska dessutom och då han ansåg att vi fick anstränga oss mycket för att tala tyska var det bättre att vi talade engelska för då var vi jämlika. Vi skulle komma till skeppet på morgonen för "rundstycken".

Det här var stranden i Mielno förresten. Mer bilder kommer hade jag tänkt mig men nu ska jag äntligen få sova utan långtradare, utan stödben på husbilen, utan att behöva tänka på att jag inte ska gå upp och kissa för att toaletten är full och behöver tömmas. Hem ljuva hem! Men jag vill inte vara utan den här upplevelsen. Härligt att få komma hem till regn, åska och hagel! Kram!

lördag 11 juli 2009

Mera Polenbiler

Maken och lillebror utanför receptionen här i Mielno. Ett gigantiskt schackspel för den som är manad att spela? Fantastiska stränder! Säkert mer än en kilometer lång, bara ljus sand överallt och även när sanden är blöt är den ljust beige, fascinerande!

Lillebror dricker Sprite..

Jag skulle försöka berätta vad en räka var när vi skulle köpa pizza, men det misslyckades totalt. Men, tänkte vän av ordning, jag kan ju rita en räka! Till saken hör att jag inte gillar räkor särskilt mycket och maken ville ha räkor, servitrisen kunde inte ordet shrimp, så jag ritade. Tyvärr ville det inte se ut som en räka utan som en gråsugga med antenner. Klart är att de inte har pizzor med gråsuggor på, konstig typ jag var då! Nå, vi pekade på en Frutti di Mare och fick in en pizza med salami och korv på. Gick det med. :D

Hälsning från Polen

Make och son badar i Stogi, bärnstenskusten. Polen är bra och trevligt men språket mer än svårt.Kan bara göra korta inlägg då internetuppkopplingen är usel.

Mielno, en badort som uppenbarade sig mitt i ingenstans och var som vilken strandpromenad som helst, förutom språket då..

Storleken på pizzorna här. Inte små direkt. :D

onsdag 8 juli 2009

Jag och A...

Jag och A. En lång historia är det av innerlig, varm och otrolig vänskap. Jag har som sagt var turen att ha två vänner, egentligen är det som systrar, som jag haft i över trettio år. De båda är däremot systrar, jag kallar dom A och G.
Jag och A var på ridskolan tillsammans, där vi tillbringade nästan all vaken tid tillsammans och där hon med sitt lugn balanserade mitt lite virriga, smått nervösa sätt (livrädd för min pappa och ridläraren) det var en lyckad kombination faktiskt och vår vänskap har hållit i sig hela livet trots allt.

Vi har däremot en förmåga att hamna i smått absurda situationer. Som när vi skulle ta hand om ridskolans alla tjugoflera hästar för att ridläraren med medhjälpare skulle få fira midsommar för första gången på alla år, ja, då går en häst och får kolik så vi får gå en hel natt runt runt i en hage för att undvika tarmvred. Eller när vi ska åka till Fredrikshavn med båten en fredag från Göteborg och hamnar i en dansk helgdag med åtta timmar att slå ihjäl med allting stängt och ingen middag i magen! Eller när vi var på en Chalmerstillställning och blev uppraggade av en karl med ärtgröna byxor och röd genomskinlig spetsskjorta.
Liksom typiskt oss!
Eller som igår när vi äntligen träffas efter ett år, vi är båda i Stockholm för semester och hon får samtal från sin läkare och måste in på sjukhus för att göra några akuta kontroller och hela dagen går åt till att vi flänger runt i Stockholm med husbil (jag kan säga att bara idioter kör husbil i centrala Stockholm och ja, jag erkänner direkt mitt tillkortakommande!) och går på Junibacken med två ungar alldeles själv tillsammans med minst trehundrafemtio andra idiotiska föräldrar samtidigt.
Sammanlagt sågs vi ungefär en kvart, men jag spenderade bra mycket mer tid med hennes son. :D Liksom: typiskt oss... Det som kan gå illa går illa och kan det rackla så racklar det. Samtidigt är jag så glad att jag kunde hjälpa henne medan hon fick fara på sjukhuset i lugn och ro. Jag är orolig för henne för hon är inte så pigg just nu och får väldigt lite förståelse från sin sambo över att hon faktiskt är rätt sjuk på alldeles, alldeles riktigt.

Junibacken var en hit för två små pojkar, min pojke sov väldigt gott i natt och det är Pippi Långstrump och sagotåg för hela slanten. Nu ska jag gå på Åhléns City och se om de har jackan jag vill ha, sedan bär det av till Polen ikväll. Jippeh! Håll i er Gdynia, here I come... *blinkar*

söndag 5 juli 2009

Jag börjar bli så nöjd..


Min trädgård börjar ta form och bli mer och mer till det håll jag vill ha den. Har flyttat omkring en massa buskar och satt några rosenbuskar (som sett sina bättre dagar men som förhoppningsvis tar sig i slutet ändå)
Har några ställen som är långt ifrån klara och är rena skamfläckarna men det börjar ta sig. Helena-rosen jag planterade för några år sedan är så vacker och har börjat slingra sig uppför spaljen och i förrgår var jag iväg till Oves plantor i Ersmark utanför Skellefteå. (Dit måste ni fara, mer pittoresk handelsträdgård får man leta efter och ett utbud långt över det Blomsterlandet kan erbjuda. (Ett företag jag retar mig på förresten! Först köper man upp Alhems trädgård med dess mysiga läge, lite ovanlig läge och utformning och lägger ned allt, nu står det tomt från trädgårdshandel. :( Samtidigt köper man upp Blomsterslottet som man nu lagt ned och bara har en stor handel på Solbacken i nybyggda lokaler. Blä! Superkommersialiserat och tråkigt. Två trädgårds och blomsterprofiler i Skelleftetrakten har gått i graven och ersatts av mainstreamutbud, urk säger jag bara!)

Nåja, slut på den utläggningen men jag hittade en massa hos Ove. Hade jag inte överskridit min redan mer än generösa budget, harkel be mig inte om några siffror de gömmer jag med tanke på att jag hade tänkt mig vara gift efter detta blogginlägg, hade jag köpt ännu mer.
Superglad blev jag i a f när jag hittade ett litet träd där, Juglans Mandschurica. Har letat i flera år efter ett sådant och har nu äntligen hittat det. Ja! (Han har massor med olika sorters Hostor dessutom)
Utanför står en stor vagn fylld med ettåringar, en skylt där det står priset på dem och om det inte finns någon där får man lämna pengarna i en låda. Bara en sådan sak. Norrland i ett nötskal, småskaligt och intimt, personligt och jättefint! Nu ska jag bara försöka få ned mina digitalis i jorden innan vi åker bort ett tag. (Storsonen får stanna hemma... han har inte tid att följa med och inte lust heller)

lördag 4 juli 2009

Personlighetstest någon?

(Nej, grisen har inte kissat.. ;))

Själv fick jag detta resultat:
"Din personlighetstyp:

Tystlåtna, idealistiska tänkare. Vill tjäna mänskligheten. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Extremt lojala. Flexibla och avslappnade så länge de inte upplever att någon av deras grundläggande värderingar hotas. Oftast begåvade skribenter. Kvicktänkta, med förmåga att se nya möjligheter. Vill förstå och hjälpa andra.

Karriärer som skulle kunna passa dig:

Skribenter, artister, personalvetare, socialarbetare, svensklärare, bildlärare, förskole- och dagispersonal, präster, psykologer, forskare, fritidspolitiker, redaktörer, studievägledare, journalister, religionslärare."

Allt stämmer ju så långt som till tystlåten. Det är väl inte direkt jag det då kanske. Även känd som norrlänningen som pratade. *skrattar gott* Men då jag är förskollärare och även jobbat inom kyrkan kan det ju finnas en del sanning i det hela. Eller? Vill ni testa finns testet här.

fredag 3 juli 2009

En del verkar ha all tid i världen..

Själv hinner man knappast med att hålla sig ren under armarna medan andra verkar ha hur mycket tid som helst. Man kan inte låta bli att imponeras en smula eller?

http://www.bhg.com/videos/m/21895632/decorate-a-chocolate-cottage.htm

Jag brukar roa mig med att surfa på inredningsbloggar när jag sitter uppe på morgonen med Plorp. Han är inte direkt talför på morgonen, vilket i och för sig kan bero på att han inte kan prata, men mest beror det på att han vill se teve. Hamnade här av en slump och det finns massor att titta på men hjälp vilka tips de har ibland!

http://www.bhg.com/homekeeping/cleaning-and-care/linens-and-laundry/4-easy-steps-for-folding-sheets/

Räcker det inte med att jag tvättar lakanen, måste jag lära mig "the lost art of folding bed linen" också? *funderar* Jag är nog ett lost case är jag rädd. :D Eller så har de för mycket tid och jag för litet, jag vet inte.
En hel del roligt att kika på finns det och gillar man amerikanskt upplägg, ja, då är sidan absolut någonting för dig.

onsdag 1 juli 2009

Bloggtorka...

Ja, jag har inte direkt rosat bloggvärlden men det har inte känts som om jag haft något att tillföra heller. Lite är det att man saknar kommentarer ibland, man ser att folk kommer in och läser men inte lämnar ett avtryck och man skriver och skriver och skriver. Det kan kännas lite trist. :)

Nåja, här är det jordgubbar, grädde, fet mage och brännskadad hud som gäller. Nu blir inte hudläkaren glad om jag berättar det så jag berättar inte det. Jag hade som tjugoåring ett malignt lentigo och gick på kontroll i tio års tid, har inte tänkt ha hudcancer mera. Håller mig till t-shirt och skugga stora delar av dagen. Ska gå till doktorn och kolla alla nytillkomna märken på rygg och armar, men jag drar mig. Gå på hudkliniken är ingenting jag uppskattar, när jag tänker hudklinik ser jag mest klamydia och gonorré framför mig, snarare än eksem och hudcancrar. Undrar hur det kunnat bli så att hudklinik blivit klamydiamottagning i mitt huvud? *undrar*

Hunden har blivit ett år och mer rolig att ha att göra med. Han har fått p-sprutan och blivit lugnare, i höst blir det "snipp-snipp" som gäller. :) Hehe, ibland är det bra att man får bestämma själv över saker man annars inte har det endaste att säga till om.
Ms:en är lugn för tillfället, händer inte mycket. En del påverkan pga värmen med pseudoskov och känningar av gamla skov men ingenting nytt. Ingenting nytt är bra nyheter.

Vi åker på semester till Polen, Tyskland i sommar, vilket jag ser fram emot med skräckblandad förtjusning. Vad ska man se och vad ska man göra där? Bärnsten och vackra havsstränder vet jag men vad mera? Vad shoppar man i Polen? I Tyskland? Tips och idéer emottages med tacksamhet!

Kram!