lördag 27 november 2010

Dag 09. Min tro.

Min vana ständigt trogen hoppar jag vilt, herregud, det är ingen mening med att göra tråkiga saker och vem vill dö utan att känna sig tillfredsställd över att ha skippat det roliga? Jag vet att livet är kort så varför inte välja ett roligare sätt att leva det?

Därför väljer jag att berätta om min tro..

Jag tror på Gud, en inneboende god kraft, det innersta inre som gör att vi väljer det goda, det som får oss att välja mellan gott och ont. För mig är Gud kärlek, liv, innerligt liv och älskande av livet. Han är inte en fördömande kraft som pekar med hela handen och som får oss att må dåligt, tvärtom, han är den som får oss att vilja gå vidare, framåt. Som får oss att inte döma, att ha överseende med andras och våra egna fel. Det är Gud för mig.

Gud är inte den stenande sorten, han är inte den som äcklas av sin skapelse och säger att människorna är fel, utan han är den som skapar nytt om och om igen. Härifrån och till evigheten. I bibeln står att han är kärleken och om han är kärleken som den beskrivs i Korintierbrevet 1 13:4-7 hur kan vi då döma människor som bättre eller sämre? Den ende som kan det är han och jag tror inte han gör det.

Jag tror inte Gud gör små barn sjuka, jag tror inte han låter folk svälta för att han tycker de är för okristna, utan det är vi människor som gör jorden och livet här på, när vi svävar bort från livet och kärleken, då blir det både orättvist men också mindre kärlek, utan kärlek kan vi inte dela med oss. Jag fick gåvan livet av vad jag tror är en Gud, en inneboende god kraft, och vad jag gör av mitt liv är min gåva tillbaka. Det är vad vi gör av livet som är vad som är meningen med livet. Att leva och att göra något gott av det som händer är för mig essensen i min Gudstro.

Inga kommentarer: