Kök kan vara en pina

Vi har haft oturen att under sju år ha tre stycken vattenskador. Japp, det är helt sant och vi är oskyldiga till dom alla tre!
Till saken hör att vi hyrt ut nedervåningen på huset (som tidigare var tvåfamiljshus) och när dom flyttade ut hade det hänt saker under diskbänken. Hemska saker.
Plastmattan i köket var knycklig och under mattan var det svart, murket och mögligt med små söta, charmerande neongröna mögelduttar som ackompanjemang till detta.
Urk!
De hade anslutit diskmaskinsslangen med tejp (!!??) och vatten sprutat ut under bänken. Vi la in ett vackert vitt golv med var femte bräda dekorerad med gammeldags blomstergirlanger när all sanering var färdig.
Efter ett tag hörde jag en dag hur det lät underligt under diskbänken. Vad? Ringde maken och sa att det lät som om det spolade under diskbänken. Han kom hem som ett skott och med svett i pannan. Mycket rikigt, det spolade på utav tusan där. Hela rörpaketet hade rasat ned för rörmokaren vi anlitat hade glömt bort att skruva åt under bänken. Där fick vi för att vi skulle ha både hängsler och livrem på.
Nåja, sagt och gjort, vi beställde nytt golv men skit också, dom hade slutat tillverka mina blomsterbitar! Vad göra? Vi ringde tillverkaren som gav oss alla som hade köpt dessa blomsterinlägg av dom och vi i vår tur ringde alla återförsäljare och fick tag i fem paket, några skeppade vi hit hundra mil härifrån.
Får nåt år sedan var det dags igen. Jag (varför är det jag som alltid är i köket?) gick i köket och kände hur golvet gungade och det sipprade upp vatten mellan tårna. (När det sipprar vatten mellan tårna i köket kan jag säga, det är inget bra tecken! Lovar!)
Maken hem igen och det visar sig att diskmaskinsslangen hade gått sönder.

Hantverkaren skrattade och sa att vi måste skämta, inte en vattenskada till va? Men det var ju sant. Till slut fick vi det som är vårt kök idag. Bättre kök kunde vi inte ha. Det är lättarbetat, stort (40 kvm) och luftigt. Tre fönster åt tre olika väderstreck och inget av dom åt norr! Härligt för pelargoner.