Hjälp vad det suger i pelargontarmen! Det riktigt hugger till när jag ser mina bilder från sommaren som varit. Jag går runt mina små älsklingar och stryker dom på bladen, kikar så allt är okej med dom, och vattnar försiktigt.Pellarna är mina små raringar. Se dom där oskyldiga fem kronbladen som ser så öppet på en när man går förbi, man kan inte annat än tycka om dom.
Maken anser att mitt intresse för pelargoner är sjukt, på gränsen till hysteriskt och ändå kan jag säga att jag inte är värst i världen, för det är jag verkligen inte. ;-)
Den undre pelargonen är Hököpinge, en gammal sort som är väldigt vacker. Den över är Fireworks light pink, en stjärnpelargon (det höll på att bli stjärtpelargon där och någon sådan har jag inte sett ännu. ;-)) som är väldigt tacksam, blir fort stor och blommar villigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar