torsdag 17 april 2008

Tack Gode Gud för Tysabri!

Ärligt talat, jag är verkligen in i själen tacksam för Tysabrin. En gång i månaden är vi på Neurologiska kliniken på NUS och får en dos Tysabri och det är som att skilja natt från dag. Lugnet sänker sig äntligen och glädjen återfinnes och energin ser man på honom kommer tillbaka. Tack Gode Gud för Tysabrin, för att härdarna nu inte är aktiva enligt sista magnetröntgen. Jag ber dig att denna medicin ska klara av att hålla hans MS stången under en så pass lång tid att han hinner hämta sig och lära sig acceptera sjukdomen.

Amen!

3 kommentarer:

"Ho i Fluffbay" sa...

Så härligt att det finns medicin och att sjukan verkar ha lugnat sig! har läst om hur tufft ni har det och fy sjutton för att vara mitt i en skitpubertet och samtidigt behöva hacka i sig att man är sjuk... och fy tusan att förälder i det läget!
Kramar!

Anonym sa...

Å vad skönt att höra att ni har hittat något som hjälper, har tänkt massor på er situaton även om jag inte känner alla detaljer. Precis som jag sagt tidigare så har du en fantastisk förmåga att uttrycka dig och du gör ett outplånligt intryck!
Jag håller alla tummar och tår för att ni får en lååång lungn period nu!
Kram!
/Cathis

L8 sa...

e-kläm och e-kram!
Å du Ullet! Tror du att du kan/får komma ut och leka med meg nån dag?
Jag ahr nämnligen hört att ett gott skratt förlänger käften, och det är ju toppen! =)

Dessutom: Jäg äger din rumpa! (fast de låter bättre på engelska... och på fejsbook)