måndag 5 januari 2009

Årets nyårslöften och föresatser:

Jag har egentligen bara ett nyårslöfte: Vara snäll med mig själv.

I detta finns bl a:

* Att inte köpa godis.
Jag är godisknarkoman, kan äta i princip bara godis och strunta i maten om jag fick. Jag kan inte i min vildaste fantasi tro att det är nyttigt för mig, det kan jag bara inte. Därför beslutade jag att se om jag mådde bättre utan godis och för att spara lite pengar och kanske gå ned i vikt av det.

* Rensa i mina röror. Att ta tag i surdegar, saker "to-do" och sedan lämna dem åt sidan. Inte ta på mig mer än jag verkligen klarar av och främst prioritera sånt jag uppskattar för egen del, inte för var jag tror andra vill att jag ska göra. Detta är nog det svåraste stycket i hela historien här.

* Börja smörja in mig, ta längre duschar och se till att ha bra kläder på mig, dagligen helst. Bry mig om mig själv alltså.

Det är mina nyårslöften till mig själv i år. Vilka har ni?

6 kommentarer:

helene sa...

Hehehe. Det hade du vetat om du tittat in på min blogg och läst mitt årsbokslut... ;)
Nå, jag ska inte hålla dig på sträckbänken: Att vara en så bra mamma som jag bara kan, och acceptera att jag inte kan orka jämt.
Det är mitt löfte, det. Däri ingår det något svårare "mindre godis, mer träning", eftersom jag vill vara en lite piggare o friskare mamma som orkar lite mer...

Mamman på väg sa...

Jag har ju också ett bokslut. Jag håller inte löften, emn löfter är "på med skinnet, med eller utan häftpistol". Glad att se dig igen!!

En häxa på Vift sa...

Jag lämnar aldrig några nyårslöften. *s*

Anonym sa...

Jag godisknarkar också men jag tänkte gå lite hard core och tänker inte äta godis förrän tidigast på julafton. Det kommer komma tunga stunder, det vet jag. Idag var vi hos pappa och till efterrätt ställdes en stooor pralinask på bordet. Men nej, jag klarade mig! Andra intentioner (dock inte löften tror jag) är väldigt lika dina. Det klurigaste är nog att ta reda på vad som är inbillade eller riktiga förväntningar - och vilka av dem man i så fall kan skita i. Alla förväntningar MÅSTE man inte uppfylla. Tror jag.

Anonym sa...

Mitt löfte är att njuta av livet, och fortsätta kämpa vår sonen med autism. Vilken härlig blogg du har, så somrig och så mysig

/ SessanP

bejaka sa...

Jag har slutat med präktolöften som jag har haft tidigare och aldrig hållit. I år har jag tänkt umgås mer med människor som får mig att skratta och må bra. Dessutom har jag tänkt försöka vara mer snäll mot mig själv, vilket i praktiken innebär att jag måste lära mig att säga nej. Hur bra det nu kommer att gå...