söndag 9 november 2008

Avdelning skitprat vi vill glömma

Jag är en rätt luttrad individ vad gäller förstoppning, skitprat och andra äckliga kroppsavsöndringar men en äldre herre i vår bekantskapskrets har fått mig att känna rent obehag inför tanken på andras kroppsliga avsöndringar för där finns inga som helst hämningar i vad man berättar eller inte berättar.
Scenario ett:
Ni sitter i herrens och hans frus soffa, lite mysigt småpratandes när han börjar berätta om hur sällan han får gå på toaletten. Här börjar du få något lätt desperat i blicken för att kolla var utgången är. Utläggen om doktorernas inkompetens i avföringsfallen blir vida och breda, du börjar läsa förstrött och hoppas att din make lättare kan sätta sig in i herrns avföringsvanor. Alla tips och huskurer som kan tänkas finnas på klotet har han provat och nu vet han inte för sig hur han ska göra med sin tröga mage. Helt plötsligt utbrister karln rakt ut i luften:
- Nu kom det en körare!
Jag hoppas då att jorden antingen öppnar sig för mig att sjunka ned genom eller att herrn i fråga själv sjunker ned genom nåt hål eller hämtas upp av utomjordingar.


Scenario två:
Efter en stund trevligt småprat om annat än förstoppning, går karln ut ur rummet och kommer tillbaka med alla sina förstoppningsmediciner! Lägger dom på bordet och börjar grundligt gå igenom deras verkningsgrader, effektivitet och ineffektivitet. Här läser jag ännu grundligare en annan tidning om rasuppfödning av suspekta hundar jag inte ens tycker om, allt med en iver som skulle kunnat få självaste Ingmar Bergman att ta mig till sitt sköte. Eller barm..
En ljudlig rap och utlägg om hur ont han har, var exakt i magen "ontet" sitter, hur jobbigt detta är gör att vi alldeles strax är på väg ut genom dörren.
Som sagt var, jag kan prata skit när som helst men jag har ingen lust att i princip få andras konsistens, problematik eller liknande lagt på min tallrik vid en social sammankomst. Som att diskutera spyor till julbordet ungefär. Lika motbjudande.

Så när Modern ringde frågade jag henne om hon hade jämn och fin avföring. Hon fnös och sa att om hon hade problem med det så inte skulle hon då prata med mig om det.
Skönt. Det var bara det jag ville höra!

2 kommentarer:

Dammråttan sa...

Haha. En ytlig bekant sa till mig att vi pratar alldeles för liteom det, men jag vet inte. Jag klarar mig då utan fullständig "uttömning" i ämnet.

En häxa på Vift sa...

*s*, ja det är rätt fascinerande vad en del tror att man skulle vara intresserad av de mest intima detaljerna i deras liv. Hur man ens kommer in på ämnet förstoppning var ju en gåta redan från början men då hade det väl förmodligen räckt med att nämna det bara istället för att göra en mer detaljstyrd dokumentation. :)