För första gången i mitt och makens liv har jag glömt en födelsedag, nämligen hans! Till mitt försvar ska sägas att ajg var hos tandläkaren igår och var tvungen ta stark förmedicinering m Stesolid och var allmänt gaggig hela dagen. Historien bakom medicineringen är att jag har en nervskada i höger nederkäke efter en misslyckad borttagning av en visdomstand. (kan förklara vissa bortfall i min visdom iofs ;)) Nervskadan yttrar sig i att halva tungan inte har fullständig smak, pirrningar och spänningar som om bedövningen är på väg att släppa men inte släpper (det har jag hela dagarna i min tunga alltså) och delar av min kind på höger sida är känslolös men att det finns smärttillstånd i min käke när man ex måste borra el slipa en tand där nere. Det går att bedöva tanden om man är på en speciell klinik och det kostar mer pengar men är också besvärligt, därför fick jag Stesolid för att vara lite groggy och bättre klara av att dom var i min tand och grejade. (Pustar ut efter en lång utläggning om min tandvårdshistoria..)
Maken glömmer aldrig min därför att jag inte tillåter honom göra det men han glömmer ju själv bort sin födelsedag och tycker jag ska komma ihåg den. Skratta kan man göra åt skiten! Nåja, ikväll ska han firas med tårta, Pytten tycker han ska ha en gul tårta. Vi får se om det inte blir en prinsesstårta istället.
2 kommentarer:
Men! Va' är det för styggelse du har där i högerkanten?! Den skulle vara mycket snyggare med lite rött i... ;)
Födelsedagar får icke glömmas - spöstraff på det (fast det gillar du väl din otäcking!
*ASG*). Klart pappsen ska ha en gul tårta! :)
N, nynnandes på Brynäs hej... ;P~
*viskar rodnande* Jag glömde också makens födelsedag en gång, fast han var inte min make då -vi var stormkära, han fyllde nitton och han förlät mig bums meddetsamma. Vi hade just varit på tältläger i promiskuösa tonårskretsar och upptäckt vitsen med hopkopplingsbara sovsäckar, så han var nöjd med tillvaron ändå. Det kan vara ett tips. Koppla ihop. Kompensera.
Skicka en kommentar